|
Tips: Bildens namn är TBS3101 För att se vilken bok den härstammar ifrån: Klicka på knappen "Bildindex" i menyn till vänster.
|
Bildtext: |
Lappstaden i Arvidsjaur har ett 20-tal kåtor och ett 30-tal bodar och utgör i dag en unik bebyggelse.
Den var en gång i tiden ett rengärde, dit renarna drevs in. På fotot ser vi två kåtor och några bodar
i bakgrunden.
Under 1500 och 1600-talen byggdes små kyrkor och kapell i lappmarken, så ock här, och de uppförda
kåtorna och bodarna togs då i bruk av samerna vid kyrkhelgerna. De gamla kyrkhelgerna var
Höstböndagen, Allhelgonaadagen, Vårböndagen och Storstämningsdagen, sista söndagen i augusti.
Under Storstämningen och Petrus Lrestadius' tid, förhördes samerna i sin kristendomskunskap, och
under kyrkhelgerna firades här också bröllop och barndop i Lappstaden.
Samekvinnan Karin Stenberg berättade vid förf:s besök att enligt en gammal tradition förlänade
drottning Kristina samerna det område, där Lappstaden nu står. En lagbestämmelse från samma tid
säger också, att den som dödar en same under besök på kyrkplatsen, i kåtor eller bodar (härbre)
han skulle sättas i tukthus i sex år och tillika vara förlustig all sin egendom.
Karin berättade vidare att under kyrkhelgerna stannade man här en vecka eller mera, och man gjorde
då visiter hos varandra. Ungdomarna roade sig med sameiekar, männen gick på fågeljakt och la ut
fisknät i Arvidsjaursjön. Torkat renkött och goda renostar hade man med sig så ock några getter,
vars mjölk man gjorde ost av för att ha till kaffet.
Renköttet blev efter hand allt torrare och segare fram på året, men det är ändå ett viktigt
näringstillskott. Renskötseln är ännu betydelsefullt för många samer. Fjällsamerrna är kanske de
som mest fascinerar och tjusar envar, ej minst för att de verkar i en storslagen natur. Men vi
kan även lägga på minnet att det finns skogslappar i vårt land. Dessa verkar till en stor del i
ett skogs och myrland, där utöver renskötseln även fisket och jakten har sin betydelse.
|
Ämnesord: |
|
|